Konsten att kunna tala!

Förmågan att kunna övertyga med hjälp av talet har varit avgörande för politiker och talare sedan urminnes tider. Men att kunna tala inför andra, påverka, övertyga och skapa förtroende är inte bara något som är viktigt inom politiken utan något du behöver i många situationer i hela ditt liv. Idag finns det inte något yrke där man inte måste tala inför människor någon gång, så det är lika bra att bestämma sig för att bli bra på det.

Det finns mycket runt omkring dig som påverkar vad du ska tycka och känna, både reklam på tv, olika sidor på internet och åsikter från vänner. Oavsett hur mycket du blir påverkad av saker omkring dig så kan också du påverka andra.  Du kan också påverka och förändra, t.ex. i skolans elevråd, på nätet eller i en diskussion. När man framför sina åsikter i syfte att påverka någon annan brukar man säga att man argumenterar.

Genom att öka dina kunskaper om hur man muntligt och skriftligt argumenterar ökar du dina möjligheter att lyckas övertyga dina lyssnare och läsare att det är just du som har rätt. Du kan dessutom undvika att själv bli övertalad eller lurad till att göra något som du inte håller med om. 

Vad är retorik då ?

Retorik kommer från grekiskans ord för tala.  Slår du upp ordet i ett uppslagsverk som ex Ne.se står det vältalighet eller konsten att tala/övertyga. För 2400 år sedan var retoriken ett ämne som var mycket viktigt. De som kan konsten att tala har också makten. I antikens Grekland föddes vad som kallas den västerlänska demokratins vagga. Eftersom all dåtida kommunikation skedde muntligt var det viktigt att kunna tala för sin sak, inte minst politiskt. Ord gav makt, precis som det gör idag. Allt började med att områden med grekisk befolkning, såsom exempelvis Sicillien, återfick makten ifrån diktatorn. Folket skulle alltså få bestämma eller egentligen olika församlingar av fria män. Det var här som direkt demokrati började. Direkt demokrati innebär att alla i församlingen får säga vad de tycker om ett förslag. De fria männen fick nu tillbaka den mark som diktatorn tidigare haft och den skulle fördelas bland folket. Hur gjordes då detta? Jo inför domstol. Den som kunde tala bra och med övertygelse fick tilldelat sig mark. Det var alltså viktigt att prata på ett genomtänkt sätt så att andra trodde på det man hade att säga. Så föddes retoriken som ämne och förmågan att hantera språket blev en maktfaktor. Demokrati och ämnet retorik sattes i system samtidigt, de var avhängiga av varandra. 

Eftersom talekonsten blev så viktig i samhället föddes också retoriken som ämne, en av de första riktiga lärarna var Platons elev Aristoteles (†322 f Kr) . Man samlade ihop Aristotoles lektionsplaneringar och gav ut dem i boken "Ars Rhetorica", som blev den första läroboken i retorik.  Aristotoles urskiljde att det fanns tre typer av tal; det politiska talet, rättegångstalet och festtalet. Teniken att övertyga menade han var att talaren skulle använda sig av 3 olika vägar i sitt tal. Ethos, Pathos och Logos. Oftast använde sig talaren av alla tre vägarna i sina tal.

Ethos;trovärdighet. Denna del innebär att övertyga sin publik om att man är trovärdig och att det talaren säger är något att lyssna på.  Denna del visar talaren sin personlighet och förtroendeingivande karaktär. 

Logos; det logiska resonemanget, argumentationen. Här försöker talaren att övertyga genom logisk argumentation att en sak förhåller sig på ett visst sätt. 

 Pathos = vädjandet till människors känslor. Här försöker talaren väcka känslor hos publiken såsom fruktan, medlidande, hopp, glädje och stolthet. Talare inom politik använder ofta detta sätt att få med sig publiken.  

Retoriken spreds senare vidare till Rom där Cicero (†43 f Kr) var mästare i talekonst. Det är Cicero som står bakom retorikens mest grundläggande delar b.l.a "Partesmodellen" som är en arbetsgång i fem punkter som man använder sig av när man förbereder sig inför att hålla ett tal.

Partesmodellen

Inventio: Att finna ett lämpligt ämne och innehåll

Disposition: Att strukturera innehållet.

Elocutio: Att klä materialet i ord. Alltså komma på bra och medryckande formuleringar.

Memoria: Att lära sig materialet och skriva ett manus.

Actio: Att framföra.

I efterhand har flera delar tillkommit ;

• intellectio – att analysera den retoriska situationen och ett sista steg, • emendatio– att utvärdera och förbättra.

Tillsammans ska vi lyssna på tal där man använt sig av retorikens delar. Talen finner du här